I lördags va vi hos min mamma och käkade påskmiddag, och då klättrade jag in i den stökiga klädkammaren och plockade fram Pandis, som var mitt favoitgossedjur under hela min uppväxt. Jag tyckte att han skulle få flytta hem till oss i stället för att ligga där i mörkret <3 Anders har sina två lejon (lillöja och storöja) i sängen som är hans äldsta "vänner" så då tyckte jag att min Pandis skulle få bo på sängen tillsammans med dem också! 

jag funderar dock på att tvätta honom, för ni ser ju hur smutsig han är! Han är egentligen kritvit + att han luktar lite källare. Och ja, jag vet att jag är barnslig och kanske till och med töntig men det får ni tycka hur mycket ni vill! Jag växte upp och plockade bort alla gossedjur och leksaker men nu har jag blivit ännu äldre och då plockar jag fram min käraste Pandis igen. Jag ser det mer som att jag har mognat än att jag är barnslig, som ist för att gömma min Pandis, har honom frame och står för att han betyder mycket för mig fortfarande! Precis som öjorna för Anders, vi är minst lika barnsliga så det är okey! För övrigt var han väl till pass i natt då sängen kändes väldigt tom utan Anders, då kramade jag på Pandis ist!