Jag  är väl  ingen läsare och har  väl i stort sätt heller aldrig varit, mer än
under  en "kalla  kårar" period  i mina tidiga tonår. Rätt  tunna ungdoms-
böcker  med  (då)  halvläskiga  historier. Jag  har  dock  alltid  velat  vara
intresserad  av  böcker och av  att  läsa  men  jag har liksom  aldrig  haft
ro till  det, aldrig kommit in i  någon  bok  innan  jag blivit dödligt  raslös!
Denna  bok  "Inte  som  andra  döttrar"  har  jag försökt  mig på tidigare,
det  var  då  precis  som  nu  mamma  som  rekomenderade  den,   men
till skillnad från förra gången  (vilket var för  säkert  5  år  sen)  så  tänker
jag  komma  in i boken och  läsa  den,  och  sen  fortsätta  läsa  böcker,
förhoppningsvis...     Jag  ville  bara  tala om  det  såhär  lite  random  en
mörk  novemberkväll  som  denna, som  nu  ska  spenderas  med  första
kapitlet. Återkommer  med   någon  typ  av  uppdatering  inom ... en  tid.